Jag har sett solen!

Idag har jag varit ute och promenerat med hunden i solsken! Det var sanna mina ord inte igår... Man behöver ljuset, det märker jag tydligt. Allra helst den här årstiden när det dessutom inte finns en endaste snögnutta kvar här på den västmanländska landsbygden. Man kan bli deppig för mindre.

Men det var så skönt! Det är skönt att ha kraft i stegen, att ha ork i magen och ha glädje i bröstet igen!

Jag blir dessutom mindre och mindre. Den planerade viktminskningen flyter på så bra. Jag har ynka 0,4 kg kvar till att nå under 70 och det är ett stort, JÄTTESTORT, delmål. Jag är ju inte färdig där, men det känns nästan viktigare att komma under 70 än att senare gå i mål. Jag har tänkt mig ca 5-6 kg till sedan, får se hur det då känns. Jag har vägt 66 som minst, men det var bara typ en vecka i juni för 2,5 år sedan... Men jag har vägt 33 kg mer som mest - det kan jag bara inte fatta längre! På så sätt är jag "smal" i huvudet nu, jag kan inte förstå att jag har varit så stor! Nu ska jag fortsätta njuta av att det flyter på bra, så får vi ta ett steg i taget sedan och se när det känns klart!