2007-05-30

Schemaläggning

Eller 3D-pussel upphöjt i 10...
Inte för att jag är nån fena på matte (jag törs säga att jag var det men eftersom det är 21 år sedan jag hade matte i skolan så är inte ämnet speciellt uppdaterat...) men jag fattar att det vi håller på med nu, kollegan och jag - att schemalägga inför nästa läsår (...och minnesstarka läsare kanske också då inser att jag vann den "kampen"; schemaläggningen ligger på mig igen!!) kräver både sin man och sin kvinna.

Det är två år sedan jag gjorde det sist. Redan då var det en näst intill omöjlig uppgift. Sedan dess har det kommit till 24 grupptimmar som ska in i den till bristningsgränsen fullpackade skolan... Vi har ett skriande behov av fler salar, och hela tiden trycks det in fler elever, vilket i sin tur leder till fler grupptimmar, som innebär att fler lektioner, fler grupper, fler lärare och fler klassrum ska parallelläggas. Kollegan jag jobbar med är matematiker. Han har räknat ut matematiskt att det går, om allt faller på plats utan minsta lucka i schemat. Den som varit i närheten av årets schema inser att det är en (nästan?) omöjlig uppgift att få ihop utan luckor. Men det är vårt jobb!

...det borde räcka va´? En eloge förresten om någon fortfarande läser... Det gjorde inte det, räckte alltså. Idag, efter sju (7) dagars heltidsarbete, med bara svenska, SO och NO kvar att lägga ut i 3 klasser (av 24 st) upptäckte vi att det saknades 6 timmar idrott... Idrottslektionerna har en av idrottslärarna lagt, och eftersom vi är en idrottsskola där alla elever har idrott minst 4 ggr/vecka - de allra flesta alla fem dagarna - så är idrotten både prioriterad och omfattande. Rektor hade fört över detta i schemaläggningsprogrammet, dubbelkollat men inte gjort den uppdatering av programmet som vi hade fått ett stort varningsmail från programtillverkaren att absolut göra innan något alls fördes in. Denna miss gör att vi får riva upp allt och "...börja om från början, börja om på nytt..." *nynnar*

Jag är faktiskt inte arg. Uppgiven ett tag, men det är inte värt energin att bli arg. Gjort är gjort, hon gjorde det inte av illvilja förstås utan för att hon inte förstod. Ingen idé att bränna ilska och negativ energi. Det vi gjorde var att meddela våra vikarier att de har jobb resten av terminen... Så kan det gå!

...det kan vara så att den uteblivna ilskan också kan förklaras av att nästan i samma ögonblick som detta uppenbarade sig, kom en av mina gamla, kära 9Bäst-elever och hälsade på. Goa, underbara, härliga ungdom - vad glad jag blev!!

...så blev det äntligen av!

Är det någon som minns makens och min rensningsiver förra våren? När jag hittade en gammal Mina vänner-bok från årskurs 7...? Där jag med stora ögon upptäckte att en av mina brevkompisar från den tiden numera var en jämngammal mamma som jag följt genom datorns värld, via "Allt för föräldrar"(aff) som förut hette föräldraNätet. Om någon vill uppdatera sig går det bra att läsa här.

Vi bestämde ju då när jag gjort den här upptäckten att det var dags att ses! Det tog ett år... I måndags kom hon och hennes barn hit för att hälsa på. Dottern och hennes dotter försvann upp på övervåningen till dotterns rum - regnet stod som spön i backen så ute hade vi ingen lust att vara - och där stannade de. De skrattade så de nästan kiknade mellan varven. Lillebror satt i mammas knä och gjorde små utflykter, både upp till storasyrran och min dotter, men även runt på lite egna äventyr. Under tiden satt då min fd brevvän/barnmorska/nät-vän/bloggkompis... - vad man nu ska kalla henne - och jag i köket och pratade. Jag var ett fullständigt fiasko i köket, kaffet var inte ens drickbart, så jag hoppas jag får en ny chans att bjuda inom en inte allt för lång framtid.

Det var i alla fall väldigt, väldigt trevligt och det känns bra att vi äntligen kom till skott. Det hade nästan varit dumt att inte ses när våra vägar har korsats på så många sätt innan! Tack för besöket, jag hoppas vi ses snart igen!

2007-05-28

DRA I SIGNALSNÖRET!

Det var ju vårrus förra veckan och det har jag inte skrivit om!!

Jag gav mig iväg joggande. Jag passerade första kilometern joggande. Jag passerade andra kilomtern joggande. Då bestämde jag mig för att jag skulle orka till tredje kilometern för att slå mitt eget rekord från premiärturen, som ju var 2,5 km. Jag passerade tredje kilometern joggande. När jag passerade även fyran joggande fanns inget annat än hela vägen i huvudet - och utan större ansträngning KLARADE JAG DET hela vägen in i mål!

Jag sprang/joggade/lunkade (men GICK INTE) i fem kilometer - hela vårruset!!! Gissa om jag är nöjd!

Magkänsla

Jag gillar magkänsla. När den är bra vill säga. Och det är den när det gäller dotterns blivande skola...

Idag har vi varit på besök i den blivande 1-2:an där hon ska gå. De blir 16 stycken i hennes klass, 7 st 1:or och 9 st 2:or, 4 st flickor - 4 st pojkar. Vilken liten lagom grupp!! Hennes fröken gav samma lugna och varma magkänsla. Ordning och reda men samtidigt varm och engagerad, det gillar jag. Barnen placerade i grupper. Det gillar jag också!

Allt - allt - känns bra med flytten. Kära goda godheten, säg att det håller i sig!

2007-05-18

Värsta grymma träningstjejen

Det är jag det! ...i alla fall den gångna veckan och med mina mått mätt. Dels är jag irriterad på att sommaren närmar sig med stormsteg och att också degklumpen på magen samtidigt är lösare och större än på hela vintern... Då tappar man sugen eller suger i av kung och fosterland (...detta blir tydligen en hyllning till Magnus Uggla också). Jag valde det senare. Jag kan summera veckan som gått på följande sätt:

Måndag: Dottern går på simskola och då får man inte sitta med och titta. Jag passade på att gå en snabb, rask promenad på 20 minuter. På kvällen plockade jag fram en DVD från iForm; "Platt mage, stark rygg" Om den ger vad den utlovar är det på pricken vad jag behöver!

Tisdag: Jobbade mellan 8.00 och 20.00 så ingen träning.

Onsdag: Halv dag på jobbet, stavgick drygt 8 km när jag kom hem, vilket tog ca 75 minuter. Körde magtränings-DVD:n på 30 minuter igen.

Torsdag: Denna dag plockade jag fram mina springskor för första gången på evigheter. Jag gav mig av. I sakta mak, men ändå joggande... Jag orkade i 23 minuter. Resten av sträckan gick jag så raskt jag kunde. Det blev rätt så exakt 5 km och den ska jag orka springa hela vägen innan vi flyttar härifrån den 2 juli - det har jag lovat mig själv!

Fredag: Promenad med hunden i ca 40 minuter, upp och ner i en ravin i skogen så det var rejält jobbigt ett tag där. Mycket sly hade det hunnit växa upp på några år också, så jag sitter här och känner efter om jag känner några krypande fästingar *ryyys*... Ska strax gå och duscha. Men inte bara promenad idag - jag har just kört min mag-DVD igen!!

Lördag: (imorgon alltså) Hunden ska träffa den familj dit hon ska flytta om de kommer överens med varandra. Det blir en 25-minuterspromenad och lite hit och dit med vår hund och deras, men annars ska jag ta det lugnt för att på...

Söndag: ...orka stavgå hela 15 km efter ett elljusspår. Det blir spännande att se hur jobbigt det kommer att kännas! Jag har köpt ny ryggsäck, så jag bekvämt kan bära på mitt mellanmål, som vi ska stanna ett par kilometer innan "målgången", vid en strand, och njuta av.

Vad kommer då denna träningsiver ifrån? Jo, förutom att jag fettröttnat på min degmage och de 3-4 extrakilon som smugit sig på under vintern, eller som jag aldrig fått riktig bukt med sedan julmoffandet, så har jag fått en idé om ett belöningssystem. Bara för mig själv, i form av små stjärnor, men belöningar är alltid roliga att se fram emot och hittills fungerar det ju! Så här ser det ut - undra om nån orkar läsa, och i så fall dessutom lyckas hänga med?!

* En bra matdag, enligt planerna = 1 stjärna

* Motion i någon form = 1 stjärna/45 minuter (tänkte ta 30 minuter för att få efter träningspasset på DVD'n, men kom på att 45 min är bättre för då tvingar jag upp mig på crosstrainern (som står rätt så oanvänd) i 15 min om jag inte promenerar samma dag. Dessutom tar det ca 45 minuter att promenera 5 km och det tycker jag är en lagom träningsrunda - gärna mer förstås, men inte mindre för att "räknas")

* Sötsaker någon annan dag än lördag/vald ätdag = 2 stjärnor BORT

* Minus på vågen 0,1-0,5 kg = 1 stjärna
* Minus på vågen 0,6-> kg = 2 stjärnor

Vad kan detta bli om man räknar ihop en bra vecka? Nåt liknande detta:
Sju bra matdagar (sött ok i planerad mängd på lördag/vald ätdag) = 7 stjärnor
Fem motionsdagar á 45 minuter = 5 stjärnor
Stavgångssöndagar på 15 km (1-2 gr/mån) = 3! stjärnor
Som grädde på moset får jag ett stort minus... = 2 stjärnor.

En BRA vecka med söndagslånggång borde kunna samla ihop 16-17 stjärnor (den här blir 16 st som det ser ut nu). Då tänker jag mig att jag ska ha samlat ihop 35 stjärnor för en belöning, kanske 40 - har inte riktigt bestämt mig ännu... Mina belöningar får kosta ca 500-600 kronor - det kommer att vara olika, jag bestämmer från gång till gång vad jag vill ha/göra. Egentligen är det helt befängt för det är ju mina pengar jag räknar med, men just nu - efter snart en vecka så här - känns det som om jag kan "gå på" det.

Alla sätt att hålla sockermonstret på största möjliga avstånd är tillåtna!

2007-05-14

Nytt

En måndag kan man alltid använda som start på något nytt! Jag gör det - igen - med mitt ätande... Har ballat ur - igen. Har gått upp ett par kilo - igen. Har blivit ledsen - igen. Besviken - igen. Och slutligen förbannad - igen. Idag ska sockermonstret motas bort och slås ned. Samma kamp - igen. Jag har skrivit om mina omstarter så många gånger. Jag vet hur det går till. Jag vet hur svårt det är. Jag vet hur ont det gör. Men jobbet måste göras. Och jag är den enda som kan göra det.

Om jag förbiser mat- och sötintaget under gårdagen hade vi en underbart rolig dag! En ny bekantskap, en familj där jag träffat mamman några gånger under det senaste halvåret och promenerat tillsammans med, kom ut hit till oss. Tanken är att vi kanske ska åka till fjälls tillsammans nästa vinter och då är det ju bra om våra barn och män också känner varandra lite. Barnen hittade varandra direkt! Det brukar inte vara några problem, men här märktes att det inte bara fungerade bra - det stämde på alla plan. Roligt!! Männen hade heller inga problem att umgås - och då sker det ändå på engelska eftersom den besökande mannen är engelsman. Jag var nervös innan. Jag ställer så oerhört höga krav på mig själv i och med att jag är engelsklärare. "Undra vad de tänker om mig som lärare om jag inte hittar ord eller formulerar mig fel..." Så fåniga tankar går jag omkring med. De kom, det föll sig naturligt och det är ju faktiskt bara kul att försöka få fram riktig engelska. I klassrummet är det ju "aningen" anpassat...

Och slutligen, nyheter om inflyttning. Igår ringde också kvinnan som bor i "vårt" hus, dit vi ska flytta alltså. Nu hade det ordnat sig för henne med ny bostad, så vi får komma in en månad tidigare än vad som står på kontraktet. Den 2 juli påbörjas flytten in mot stadslivet. Som jag längtar!

2007-05-08

Sköna maj välkommen!


Musöron och vitsippor i all ära, men körsbärsblom är ändå strået vassare!