Jag mötte Lassie

Efter att ha läst "Tankar om stort och smått" bloggade Thinkerbell om lassie-möten. Jag började med att skriva kommentar där men det blev så väldigt långt så jag bestämde att istället låta det bli en egen blogg. Jag hoppar över att kategorisera som de båda ovan nämnda gör men så här ser min Lassie-lista ut:

Jag har gått i samma skola som Magdalena Forsberg i 7 år och min mamma var hennes klassföreståndare i 6 år. Mamma hade henne i idrott i åk 4-6 så hon måste ju ha del i framgången??

När Magdalena skulle komma till min skola och föreläsa i höstas skulle jag ringa henne innan för planering. Jag tillbringade en ganska lång stund med att grubbla på hur jag skulle presentera mig...

- Hej, det är Ina (mitt riktiga namn är relativt ovanligt)! (Nej, man kan för sjutton gubbar inte ringa MAGDALENA FORSBERG och presentera sig med förnamn!!)

- Hej, det är Ina XX (för- och efternamn alltså). (Nej, jag har ju gift mig så det namnet säger henne absolut ingenting...)

- Hej, det är Ina ”som-förut-hette-XX” (för- och flick-efternamn). (Nej, så mycket kan jag inte behöva krångla till det...)

- Hej, det är Ina från XX-skolan i Västmanland... (Nej, även om hon inte känner mig så känner hon till mig, då verkar det ju dumt att helt strunta i ”historien”...)

- Hej, det är Ina - XX's dotter (mamma har haft kontakt med henne även under hennes år som ”idrottsstjärna”) (...och jag är fortfarande 12 år och hänger mamma i kjolarna... kändes för barnsligt)

Så vad gjorde jag? Jo, jag ringde MAGDALENA FORSBERG och sa:
- Hej, det är Ina... Det blev en kort paus, sen utropar hon ”Hej! Du har ju precis lika röst som din mamma!” Behöver jag tillägga att trevligare och naturligare ”världsstjärna” har jag svårt att tänka mig.

Oj, det blev långt, nu ska jag försöka komma vidare.

Jag har lekt med och varit 12-årsförälskad i Fredrik Nyberg. (...och vem f*n är det undrar nog de flesta - jo, den slalomåkare som aldrig ger upp. Han har tävlat i världscupen i too many years... men tog pallplats häromsisten, den äldste någonsin på pallen i världscupen i slalom. Uthållig!

Jag har kört över Stig Strands skidor på den tiden när han var nästan lika stor som ”Stenis”.

Dotterns egen sköterska på neonatalen i Uppsala var Staffan Lings syster (Staffan & Bengt, ”Sant och sånt").

Bilen vi köpte i höstas köpte vi av Beppe Wolgers son.

Jag har stött ihop med Magnus Härenstam tre gånger samma vecka och avslutade det sista mötet med att käckt hejja på honom... Jag var 18 och skämdes en hel vecka efteråt, han var förmodligen hyfsat van.

Jag har sett Magnus Uggla, Orup, "Soffi-propp" och sångaren i A-ha på Östermalm samma eftermiddag, fast inte tillsammans - jo, Orup och Sofia för det var så länge sedan att de var gifta då.

Vet inte om det räknas som Lassies, vad släkten varit med om, men den här är så utöver det vanliga, så jag tar med den också:

Jag har en kusin (som var den som i ungdomen tävlade i samma klubb som Fredrik Nyberg) som var au-pair i Los Angeles. Mamman i familjen hade en bror som tillhörde eliten av fotografer ”over there”. Efter att kusinen tillbringat en helg med familjen i Lake Tahoe ringer denne bror och vill prata med henne, kusinen alltså. Hans samtal gick ut på att eftersom de varit på semester hade hon missat en fotografering som han hade tänkt att hon skulle få följa med på. Han hade fotat Tom Cruise för Yamaha hela helgen... Det här var när Top Gun var stor, och min kusin tillhörde inga undantag, hon var lika betagen och betuttad i honom som alla andra tonåringar... Som plåster på såren fick hon istället följa honom på Oscarsgalan med press-kort, så hon kom in ”back stage”, där bara megastjärnor och superfotografer hade tillträde. Hon passade på att heja på Patrick Swayze som förvirrat svarade henne. Han grubblade säkert vad det var för viktig person han inte kunde placera, eftersom där bara var viktiga personer...

Hur ser din lassie-lista ut?