Jag lovade i ett svagt ögonblick en storprutare att köpa duvan, bara för att hon inte skulle behöva vara kvar ensam på gården när de andra tre hästarna flyttar. Magkänslan, som jag försöker följa, skrek nej men jag ignorerade den. Tyckte att duvans väl och ve var viktigare än min magkänsla. En unghäst som alltid haft sin flock omkring sig klarar inte av att bli lämnad ensam i dagar, kanske veckor - och därför skickade jag det där eländiga mailet där jag lovade henne att köpa.
Så kom då gammelmans och björnungens köpare hit, såg gamla mamman och duvan och ville köpa båda! Självklart ville jag sälja dem till samma ställe - totalt självklart!. Alltså skickade jag ett mail till den första intresenten, storprutaren, och meddelade att hästen var såld. Visst förstod jag att det inte var så populärt att göra så. Men jag är blåögd nog att inte fatta att det till och med var bindande, det mailet jag skickat där jag erbjöd henne hästen.
Mailväxlingen efter det har varit allt annan än trevlig. Jag vill verkligen inte sälja duvan till det här stället, ännu mindre nu efter detta, men vad har jag för val om hon går vidare? Kan jag hävda min okunskap? Kan jag trycka på att jag tänkte på hästens bästa? Förmodligen inte, vad bryr sig köplagar och bindande avtal om något så futtigt som en hästs känslor?
Fan... Varför kan det aldrig bara vara enkelt?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Oj Ina,
vad tråkigt :( Tyvärr har jag ingen aning om hur du ska ta dig ur det hela.... önskar att jag hade det. Det är så tråkigt när människor ska göra stor sak av sånt här oxå, att de bara orkar...
hoppas att det löser sig, jag håller tummar o tår!
kramar
Kära du! Hoppas verkligen att allt löser sig för dig. Ångestklumpar i magen är inget roliga. Enda trösten är att ofta brukar det bli bra i slutänden. Jag önskar och ber att detta är en sån gång för er och duvan.
Tack snälla Anna och Lallamen! Man ska tydligen inte göra affärer när man inte är en slipad, okänslig typ... Jag vill inte sälja djur, dem placerar jag, men efter den tabben så har jag kanske inget val. Hopp, önskan och böner räcker förhoppningsvis rätt långt! KRAM på er!
Åh, nej!! Hoppas att det löser sig till det bästa!!
*kram*
Men när man tex köper/säljer hus så är ingenting bindande förrän man skrivit på köpeavtalet. Du har ju rätt att häva köpet precis som köparen har och är inga papper skrivna så borde de ju inte kunna säga något. Hade ni däremot redan skrivit papper och du sen vill häva köpet så brukar man ju få betala för det. Det är ju dessutom inte en pryl ni säljer utan som du säger, du placerar om en familjemedlem och då måste ju du få välja till vem du säljer.
Tack för omtanke och kram, Veronika!
Malin, ...äh, jag mailar dig istället. Det blev lite för utlämnande. Tack för dina rader - jag HOPPAS att du har rätt!!
Skicka en kommentar