Jag är glad att du är slut! Maj är den bästa månaden av alla, så även om jag tycker om dig också, april, så kan jag inte sticka under stol med att det känns bra att maj är här om nån timme.
Jag ska komma ihåg dig, april, som ytterligare en i raden där jag både flippade ur vad gäller maten men också tog tag i saken - igen. Hur jag igen kom upp på banan och började äta efter konstens alla regler, äta så där så jag vet att jag mår bra.
Sista dagen - den räknas väl ändå inte? Inte när jag har en älskad systerdotter som fyllt 12 år och för första gången bakat hela födelsedagsfikat själv? Inte räknas det när hon bakat chokladkakor med nonstop på, när hon bakat muffins med dumlekola i? Och när hon bakat sin första egna tårta - fylld med nutella för sin mosters, för min!!, skull... Säg mig då, april, att jag gjorde rätt som fikade som jag gjorde? Två kakor, en muffins, resterna av dotterns och en liten tårtbit. Inte var väl det alldeles uppåt väggarna?
Att sedan dottern bad så snällt; "Mamma kan vi inte äta på Pizza Hut, snääälla??"... Hur skulle jag kunna säga nej till det? Jag har en snart-7-åring som ätit på pizzeria 6-7 ggr i hela sitt lilla liv. När jag nu ändå hade fikat, kändes det ok att äta pizza också. Inte optimalt förstås, men ok. Hennes lysande ögon gjorde det värt alla extra kalorier. Det får vara så.
April 2007. Jag ska minnas dig som månaden när vi sålde vår gård också. Idag, den sista av dina 30 dagar, har vi skrivit på köpekontraktet. Med det också fått klart att våra katter och våra hönor - de sista djuren vi inte har placerat/sålt - ska få bo kvar!! Kan det bli bättre? Och även om jag längtar efter maj som kommer om drygt en timme, så ska jag minnas dina vackra musöron på björkarna. Jag ska minnas alla vitsipporna, de stora ängarna med vitsippor, blåsippor och gullvivor som du ger oss. Inte är det konstigt att det värker i hjärtat av skönhet när man ser det?
Maj imorgon - då glömmer jag att jag ätit så fel denna sista dag i april. Jag stiger in i maj med ny disciplin, beredd att ge sockermonstret en smäll så han segnar död ner i nåt dike. Kabbelekorna får stå där och se honom försvinna... Hejdå april - vi ses igen nästa år!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Fint skrivet :-)
Och sockermonstret får väl helt enkelt stanna kvar i april när vi andra nu går över i maj :-)
Otroligt vad du skriver bra! Det har jag ju sagt förut också men bara direkt till dig. Nu får alla läsare av din blogg också veta att jag är stolt över min dotter.
Tack Ulrika, och tack goa mamma!!
Jag pratar ju ibland om att jag tänker skriva en sak när jag sätter mig men fingrarna går en annan väg. Detta var ett sådant inlägg... Hade bara tänkt "erkänna" hur jag åt igår - så kom detta utan att jag kunde göra något åt det. När det känns så vill jag skriva nåt "på riktigt". Kanske nån gång... "när som helst nu, vilket år som helst!! *ler*
Jag instämmer med tidigarer kommentatorer, du skriver väldigt bra!!
Du gjorde helt rätt den sista dagen i april, nu är det nya tag som gäller!!
Skicka en kommentar