Barntid / barnfri tid

Båda behövs och båda ger energi.

Igår var vi iväg och åkte slalom, maken, dottern och jag, mormor, morfar, dotterns kusiner som är flicka 11 år och pojke 13 år. Tredje gången i dotterns liv, ifjol åkte vi två gånger, så detta var alltså premiär för i år. Oj, vad det var roligt! Och vad duktig hon är, dottern. Hon hittade tekniken att svänga och bromsa ganska omgående, så selen vi köpte förra vintern för att kunna bromsa henne, kunde vi mer och mer släppa henne ifrån. Stolt som en tupp och sjungande åkte hon gång på gång på gång. Det är något med slalom och sång - jag sjunger, min kusin sjunger (eller sjöng som barn i alla fall), exilmamman sjunger och även hennes dotter som är jämngammal med min. Gör någon annan?

Vi stod på skidorna vid 10.30, tog paus för lunch ca 40-45 minuter och lämnade backen strax före 16. ”Visst åker vi ända tills de stänger liftarna!?!” Nästan fem timmar på skidor alltså, och där vi var fanns ingen sittlift, så det var verkligen på skidorna i nästan 5 timmar. Ena skenbenet blått på henne när vi kom tillbaka, men hörde vi någon klagan? Nej... Hon är en fröjd att vara ute tillsammans med och nu vill jag åka mera, mera, mera!

Fylld av energi efter den dagen, med andra ord.

Mormor och morfar stod för barnpassning ikväll så maken och jag gav oss iväg in till Västerås. Där stod klippning på schemat för honom, det var bara för länge sedan nu... Frisören kammade mittbena på honom och skrattade. Inte så gott betyg, va´?! Nåväl, sedan gick vi på bio, något vi tillsammans gjort en - EN - gång sedan dottern föddes för 5,5 år sedan. Det var premiär för ”Små mirakel och stora” i Västerås ikväll och vi köpte biljetter till den. Har ju ingen aning om vad som finns, vad som rekommenderas eller vad man ska akta sig för. Vi är de första i Västerås som sett den! Det var bara maken och jag i hela salongen! Det kändes helt galet... Fnissande funderade vi på vad vi kunde ställa till med där inne när ingen såg oss. Om det eventuellt finns någon motsvarighet till flygplanens 10000-metersklubb... men vi sträckte oss till att sprida ut oss med jackor och påsar på fyra stolar och lägga upp benen på ryggstödet framför. Det får ju vara någon måtta på hur crazy man vågar vara!

Filmen var verkligen... annorlunda. Inget jag egentligen skulle rekommendera någon att se samtidigt som det är lite kul att ha sett den. Förmodligen för att jag är så svältfödd på film, skulle nog tycka att det mesta i en biosalong är underhållande. Så ta inga rekommendationer åt något håll från mig, det är väl så mycket till tips jag kan komma med.

Efter bion gick vi på italiensk restaurang (och igen gick tankarna till ovan nämnda exilmamma). Det ångrar vi inte! Förrätt (ruccolasallad, rödlök, parmesan och olivolja med vitlöksbröd för mig, vitlöksfrästa champinjoner med vitlöksbröd för maken), varmrätt (pasta med salami och pasta med oxfilé som vi åt och bytte tallrikar med varandra) och varsin cappucino med lite tryffel till efterrätt. Ett glas gott rödvin för mig, som inte behövde köra hem. Fantastisk service med magnifik mat och mysigt att äta ute på tu man hand, något vi inte är bortskämda med.

Även denna kväll energifylld, alltså!

Skönt att sedan komma hem och pussa på sovande dotter, som mumlar ”God natt, jag älskar dig” till svar. Tack mormor och morfar för hjälpen!