Lagom

Sånt svenskt ord. Diskuterade det häromdagen, igen - har gjort det ofta förr - och det är verkligen svenskt att vara lagom. Inte för mycket och inte för lite. Inte för hett och inte för kallt. Inte för stort och inte för litet. Vi gillar att vara i mitten.

Men mitten tystar. Åtminstone mig. Nu är jag lagom frisk. Äter penicillin, så jag fungerar som frisk fast jag inte får träna, vilket jag - hoho!! - jag - saknar. Jag är tillbaka på jobbet och terminen har inte dragit igång på värsta stressnivån än. Det är ganska... lagom. Jag är inte jätteledsen, jätteorolig, jättelycklig eller jättearg. Känslorna är ganska... lagom. Fast just känslobiten blir lätt trist när den är lagom.

Det märks om inte annat här, på bloggen. Vad ska jag skriva om? Att jag stressade lite igår förmiddag men sedan hann ta en promenad på lunchen? Att jag jobbade länge igårkväll men hann hem och vila i soffan sedan? Att vi hade snö i lördags men att den regnade bort i söndags? Eller att en mamma i klassen freakade ut idag men att klassen annars fungerar förhållandevis bra nu? Det är med andra ord - lagom - och då blir bloggen som den blir!