Den är vår!

Kan man tänka - nu äger vi husvagn igen!

Inte ens ett dygn var vi utan. Det känns skönt! Vi har gjort ett kap, det måste man nog säga. Fräsch, fin vagn med allt vi behöver. Lagom bred säng till maken och mig. Lagom så till vida att man får plats men ändå lite mysigt trångt. Loftsäng till dottern ovanför. Vet inte vem som är mest nöjd! Ibland är det verkligen skönt att veta att vår familj på tre personer är klar. Just de här tre sängplatserna är vad vi behöver - varken mer eller mindre. Bord med soffor på motsatta sidan är förstås bäddbara, på husvagnsmaner, så det finns extra sovplats om vi tar med någon mer vid något tillfälle. Men de permanenta platserna är tre, precis som antalet medlemmar i familjen. Perfekt!

Vår gamla vagn (känns knasigt att säga det eftersom jag knappt har fattat att den är såld) var för stor att dra med vår bil. Det gick, men nu när vi har känt på skillnaden kan jag verkligen med eftertryck säga att den var för stor! Det krängde och bände, vinglade och vaggade. Aldrig högre hastighet än 75 km/h. Tungt och eländigt. Förstod att det till viss del berodde på husvagnen men att det kunde vara så stor skillnad! Jag har inte ens känt den nya vagnen bakom bilen de 25 mil vi har kört nu i eftermiddag/ikväll. Att bilen dessutom drar mindre bensin gör heller inte ont.

Den är fin också! Och förtältet är inte orangefärgat. Bara det! Att priset dessutom låg ca 10.000:- under motsvarande vagnar - ja, vad säger man? Utan smärta tar man emot det beskedet också. Anledningen var att elpatronen är ur funktion. Oroar mig inte nämnvärt. Värmen, som det tydligen handlar om, använder vi sällan och de gånger vi behöver den kan vi använda gasol. Dessutom är maken händig och kan säkert hitta felet. Goda grannar har vi också som hjälper till, om vi behöver det.

Jag har sett fram emot nästa campingsäsong hela året - nu gör jag det än mer! Vi kanske får bjuda på en kaffetår i vårt fina förtält någonstans i vårt avlånga land i sommar!?