Vårtecken

Om man ska rada upp vårtecknen finns det några vid det här laget. Förstås, har jag lust att tillägga eftersom vi ju faktiskt befinner oss på andra halvan av april.

Fåglarna som har invaderat gärdet här intill har jag skrivit om. De hör våren till, även om det är med skräckblandad förtjusning i år...

Tussilago såg vi häromdagen i ett dike. Små gula solar som lyser i allt det grå fjolårsgräset. De är välkomna!

Snödropparna har blommat ett tag redan och sträcker sina vita nackar mot himlen. Jag välkomnar även dem naturligtvis!

I vårsolen tidigare idag fladdrade den första nässelfjärilen förbi. Kallt om vingarna skulle jag tro, men den var här!

Sädesärlan har också kommit! Spatserar omkring på gräsmattan, vippar på stjärten, och hoppar efter flugor.

Tydliga vårtecken allesammans. Men de två bästa idag är av annan art.

Den första är en sovande häst i solen. De ser egentligen rätt läskiga ut när de ligger ner och sover. Det är svårt att avgöra om de lever, men när man försäkrat sig om att allt är som det ska, är det häftigt att se 400 kg muskler så totalt avslappnade i en hög på marken. Han är 24 år nu, vår vite gammelman. Lika pigg som för några år sedan, och lika duktig på att njuta av livet. Härligt att se att han är så mjuk i lederna att han fortfarande väljer att ligga ner och sova.

Den andra är den nya husvagnen med förtältet uppslaget! Ivriga var vi alla tre att prova och se hur det fungerade. Solen sken och lukten i tältet när solen legat på ett tag - ja, då luktar det vår och sommar! Mormor och morfar är på väg ner hit till oss, och vi har lovat kaffe i förtältet när de kommer. Kanske måste vi packa in oss i tjocka tröjor och filtar om knäna, men vad spelar det för roll?

Det är vår!