Hämtade dottern på kalas igår. På väg dit var ”våra” älgar (älgko med två kalvar) ute på gärdet 1 km hemifrån. Blev glad att de lever fortfarande, det är ju älgjaktstid. Berättade för dottern på väg hem.
- Åh, lever de!
- Ja, men du kanske inte kommer att se dem eftersom det håller på att bli mörkt.
- Då kanske jägarna skjuter dem ändå.
Förklarade att jägarna inte får skjuta när det är mörkt för då ser de inte och då kan det bli jättedumt, till och med farligt. Smart dotters logik:
- Om de inte får skjuta när det är mörkt, varför har de då reflexer på sina mössor??!!
Har ni sett jägarmössor? Ett orange-färgat band, ett reflex helt enkelt...!
Varit på kurs med hunden ikväll. Snart 30 kg hund som ivrigt vill hälsa på alla andra 12 hundarna... man vet att man lever! Efter två omgångar köpte jag strypkoppel, använder det bara då. Orkar inte hålla henne med vanligt halsband… Maken var med ikväll, mormor och morfar hemma med dottern. Jag fick veta att jag var klumpig :-/ Sanning - när gäller hästar är jag säker, där sitter det i ryggmärgen. Med hund måste jag tänka först och agera sedan och det är egentligen för sent. Träning ger färdighet, jag vill kunna NU. Otålig i vissa sammanhang!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar