Fototräning på landet

Jag går, som jag nämnde i förra inlägget, fotokurs. Idag har jag tränat en del och nu är jag mest arg! Kameran vill inte alls som jag och jag hoppas att jag snabbt lär mig mer, för så här svårt ska det väl inte behöva kännas?! Hur som helst, här är lite exempel på dagens övningar. Mycket hästar blev det visst och det hänger såklart ihop med hästfunderingarna jag också skrev om i förra inlägget...
Slutarträning; snabb rörelse mot skarp bakgrund. Blev ok.
Det här fotot duger väl som säljbild? Hon är snygg - jag må vara partisk - men hon är snygg!
Det är nåt speciellt med hästögon. Lill-Duvans ser ut så här.
Dottern och jag busade. Vet inte om det är pusskalas eller brottning som ligger närmast sanningen här...
Lill-Duvan igen med baken i fokus. Musblack heter färgen. Mus kommer förstås från att hon är grå och black betyder att svart eg är hennes grundfärg men att den är blekt. "Ålen" över ryggen finns på alla blacka hästar.
Lill-Duvan i full fart. Hon är inte mycket hanterad men förstod fort vad hon skulle göra.
Björnungens ben. Lurviga och goa, men smärta inuti - tyvärr!!
Mera lill-Duva. Visst har hon vackra ögon?!
Jag kan ta närbilder på hunden också. Så här stilla är hon sällan när man är ute, men jag hade tur som hade kameran redo när det skedde!
Och så här vackert bor vi! *älskar* Påminn mig när det är mörkt och snön lyser med sin frånvaro. Dagar som denna gör det värt det!!
Mera vovve. På bild ser hon ut att ha för små öron, tycker jag...
Dottern och jag busar och hunden upptäcker det. "Vill också vara med! och kastar sig fram som den valp hon ju fortfarande är... Vi överlevde attacken!
Vite-prinsens öga. Han är varm, han är speciell. Men han är trött...
...och slutligen Björnungen i närbild. Han är så fin han också. Det är de alla fyra, och vägen mot ett liv utan dem är krokig, guppig och med långa och sega uppförsbackar. Vi får se om vi kommer fram nu i vår, eller om vägen är längre än så...