Nu känns det inte konstigt längre!

Med snö alltså! Idag har det snöat hela dagen, säkert en decimeter har det kommit. Härligt! Igår sken istället solen från en klarblå himmel. Det gör inte ont det heller!

Däremot gör kroppen ont. Väldigt ont! Det börjar kännas att den utsätts för aktiviteter den inte är van vid flera timmar om dagen. Mina "framben" - skenben heter det väl, framsidan av vaden - gör riktigt ont! Jag har nya pjäxor och behöver nog justera dem lite, men så som det nu är så gör det ont bara jag tittar på benen. Att sedan "Bogsera barn" är också en aktivitet jag inte är så van vid. Och lägg därtill "Ha barn framför sig i liften. Den lååånga anslutningsliften mellan fjällen" Och så "Vanlig skidåkning", och förstås "Åka skidor med barn i sele framför, vilket innebär att jag måste ploga för att bromsa både mig och barn"... Ja, det gör ont. I ben. I rygg. I axlar. Träningsvärk. Skönt på ett sätt men irriterande samtidigt eftersom vi har flera dagar kvar och jag vill åka så mycket jag bara kan och hinner!

Min dotter är makalös, om jag får säga det själv. Och det får jag ju!! Idag har hon för första gången fått använda hett eftertraktade stavar. Jag visade en gång, sedan gled hon nedför en ganska brant backe och satte i stavarna precis rätt hela tiden. Fort går det, rejäla svängar som reglerar hastigheten och hon har full koll hela tiden. Hon har ändå inte åkt så mycket, i fjol sammanlagt 10 dagar tror jag. Året innan snarare 5 dagar och året innan det kanske 3 dagar. Hon lyser som en sol när hon glider iväg med skidskolegruppen, och när vi åkt klart bara inte vill hon gå in. När vi andra stupar in i stugan, helt borta av trötthet, då stannar hon ute med slalompjäxor på och leker i en stor snöhög utanför stugan. Jag är imponerad av henne!! Och stolt förstås!

Så vad gör lite fysisk smärta i kroppen? Mentalt är detta liniment - liniment som får räcka till även för ömmande ben, värkande axlar och spänd rygg. Jag mår bra!