2007-03-15

Mitt liv i 2:or och 7:or

Har blivit utmanad av Christine. Jag ska beskriva mitt liv i årtal som slutar på 2:or och 7:or! Vi får väl se om jag minns/vad jag minns... Here we go!

1967: Jag finns inte ännu men maken föds.

1972: Jag fyller 3 år och vi flyttar till en liten by söder om Sundsvall. Där var jag dagbarn hos grannen, som också var Agneta Sjödins mormor - tja, eller hon är väl hennes mormor om hon fortfarande lever. Agneta lever, men mormor Anna menade jag...

1977: Vi har flyttat vidare till det ställe jag kallar barndomshem. Jag går ut 1:an och har älskat mitt första år i skolan! Allt med skolan! Jag hade längtat efter det sedan jag var 3-4 år så känslan när det äntligen var dags var just "äntligen"!

1982: Fortfarande tyckte jag mycket om skolan, var sanslöst förälskad i Magnus och började högstadiet. Där höll förälskelsen i sig, men objektet byttes ut mot Mikke istället. Han var inte lika imponerad som bästisen och jag var förälskade. Stackars 15-åring... Och så oskyldiga barn vi fortfarande var - om man jämför med dagens 13-åriga tjejer.

1987: Nu har jag flyttat hemifrån och går gymnasiet i en stad 5 mil från föräldrahemmet. Jag tog körkort detta år - hjälp, det är TJUGO ÅR sedan!!! - och var olyckligt kär i Micke (märk stavningsskillnaden, det var inte samma kille). Tillsammans med honom stod jag på alla MoDo:s hemmamatcher det året och lärde mig massor av hockey. Förälskelsen fick aldrig något svar, men han utvecklades till en mycket viktig vän.

1992: Oj, nu har det hänt massor igen! Jag har tagit studenten, sett George Michaels konsert "Faith", tågluffat, varit i USA som au-pair, jobbat på dagis i Stockholm, börjat lärarlinjen i Umeå och träffat en kille i samma studentkorridor. Där blev vi kvar ett år och flyttade sedan vidare till en studentlägenhet. Just detta år skaffade vi vårt första gemensamma husdjur; en katt som döptes till Zeb. Namnet till trots finns knappast en fegare katt. Han hänger fortfarande med - han fyller 15 år i år! Och killen i studentkorridoren är mannen jag benämner "maken" i denna blogg!

1997: Lärarexamen är i hamn, jag påbörjar mitt 3:e år som lärare och det andra på den skola där jag fortfarande jobbar. Inte för att jag varit för feg för att prova annat utan för att jag faktiskt trivts så bra där tillsammans med mina goa kollegor! Vi har blivit gårdsägare, flyttat "...söder om Dalälven" som var mitt önskemål när Ume-tiden var över. Jag är fru sedan 3 år och också trippel islandshästägare, vi köper "gammelmamman" det här året.

2002: Nu har jag blivit mamma!! Det odiskutabelt största, häftigaste och viktigaste som någonsin hänt - kärleken är total! *älskar gränslöst* Dottern är 2 år och jag inser att den hjärtsjuka mamman inte kan fortsätta vara så överviktig som hon är så jag stegar iväg till viktväktarna. Under året går jag ner runt 25 kg och är förstås tokstolt över min bedrift!

2007: Nyss fyllda 38 år, lättare än någonsin, stormtrivs i mig själv men med en ständig kamp att inte släppa in sockermonstret. Det kommer att vara en ständig kamp, jag har accepterat det, men det är värt det! Vi har också just påbörjat den mentala resan att lämna livet på landet. Det känns spännande! Undra hur vårt boende ser ut till hösten när maken ska fira sin fyrtionde födelsedag?!

Jag ser gärna att någon/några antar utmaningen, men jag pekar inte ut någon specifik. Ni som antar utmaning får väldans gärna hojta till med ett meddelande. Ja, meddelande får man såklart gärna skriva ändå ;o) !!

4 kommentarer:

Anonym sa...

Men halli hallå!!! vad har jag missat? ska ni köpa nytt hus? vart då? spännande!!! Vilken utmaning ska jag anta? Mitt liv i siffror?
*gnuggar händerna*

Spana in min sida. lättare att a kontakt med varandra nu när båda bloggar, jag är mode ;)

pyttans.bloggspace.se

Kram ELin

Ina sa...

Byte av bostadsställe ligger högt upp på agendan, ja. Det känns... spännande men läskigt förstås.

Jag spar din blogg som favorit! Ja, utmaningen är att göra en likadan lista som min - kul om du hoppar på!!
KRAM

Ikwood sa...

Vad KUL! Jag vill också!! Roligt när jag läste 1992, för jag var OCKSÅ USA-au-pair det året! :-)

Lallamen sa...

Tur att det var 2 och 7. Verkar vara lite mellanår i mitt liv. Blev en halv uppsats ändå :-)
Tack för utmaningen