Jag har ihärdigt hävdat att det enda jag tänkt engagera mig i under pågående fotbolls-VM är VVF... alltså klubben Våga Vägra Fotboll! Dottern har med stora ögon sett alla gul-blå flaggor som invaderar vårt avlånga land, och igår när hon såg en bil med flaggorna fladdrande från bilrutorna fick hon något så längtansfullt i blicken att inte ens mitt engagemang i sagda klubb kunde stå emot. Klart tjejen ska ha fotbollsflaggor! Vi har jagat runt i staden idag och till slut hittade vi dem! Två stycken för 29:- på Team Sportia. Jag skämdes genom hela kroppen när jag betalade, men vad gör man inte för tindrande ögon på ögonstenen?
På hemvägen skulle jag förstås prova flaggorna. Jag ville ju se ännu mer tindrande ögon! Det gick så bra så - i ca 25 meter. Sen vevade jag ned rutan för att ta in flaggan, som förstås fladdrade iväg! Jag hade glömt vinddraget som uppstod i 70 km/h...
Så om jag skämdes när jag inhandlade de små otygen, gissa vad jag gjorde när maken hade vänt bilen och jag fick springa ut i gatan och skamset plocka upp den lille rymmaren? Till på köpet passerade en polisbil och jag vet inte om man ens får stiga ur bilen där. Maken hade alltså kört vidare för att vända tillbaka igen. Polisen log och vinkade... hehe, jättekul... *not* Typ ingenstans!
Dottern har nu sina två flaggor (den ena med misstänkt nötta hörn för att vara nyinköpt...) därute och sprang glatt omkring med dem fram till bolibompa började 18.30. I samma veva kom jag på att Sverige ju faktiskt spelar sin första match ikväll. Tack bolibompa för att jag åtminstone slipper titta på eländet!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar