Tillbakablick

Jag satt och sökte en sak i bloggen, som jag för övrigt inte hittar, och ramlade över detta. Att på fem punkter lista vad jag önskade av år 2007. Nu när jag har 2007 i backspegeln kan jag utan att överdriva säga att det är tur att man inte vet i förhand. Inte många av mina önskningar slog in...

Detta önskade jag: (inom parentes och i kursiv stil min kommentar idag)

Saker och ting faller på plats på skolan igen så att jag får komma tillbaka till känslan att verkligen trivas på jobbet med mina elever.
(Denna punkt är uppfylld. Jag trivs med jobbet och jag trivs med eleverna. Vi har börjat "växa ihop" så som jag önskar för att ha ett respektfullt samspel. ...förutom det jag skrev om i natt då, men summan är att denna punkt är uppfylld!)

Dottern löser läskoden, om inte till våren så i alla fall till hösten när hon börjar 1:an. Jag önskar så för hennes skull att hon inte ska behöva ha svårt med läsning och skrivning.
(Detta är både och. Hon löste läskoden precis på slutet av ht i 1:an. Det går trögt, men hon identifierar sig som läsare och framför allt - hon trivs i skolan.)

Att jag nästa jul kan titta tillbaka på ett år som normalviktig - till det finns inget alternativ, men att det inte ska vara samma kamp att hålla den. Att jag kanske lyckats hitta lite balans i mitt ätande.
(Detta gick inte alls. Under 2007 har jag varit tjockare än på länge. Vid ett par tillfällen varit över 70 kg, när jag hade satt 65 kg som en absolut övre gräns...)

Jag smäller i med en rejäl önskning - att jag fått stå i direktsändning i bingolotto och snurra på hjulet och kammat hem 3-5 miljoner kronor!
(Denna punkt var en dröm snarare än en önskan, och har också förblivit en dröm - men en för våra mått mätt stor vinst vann vi i våras; 10.000 kr på postkodsmiljonären!)

Fast mest av allt att alla mina nära och kära ska få vara friska och må bra. Bort, bort med de depressioner som några vänner kämpar med och inga andra läskigheter vill vi veta av heller!
(Den tyngsta av dem alla. Så sjuk som pappa varit under 2007 önskar jag inte ens min värste ovän. Först sorkpest under januari-mars, en riktigt jobbig sjukdom, men ändå en sjukdom man tillfrisknar från. Sedan hans andningsproblem sedan maj - som hållit oss alla i skräckens grepp. Bloggläsare vet ju lika väl som jag vad det visade sig vara; lungcancer. Ett besked vi fortfarande försöker väcka oss ut mardrömmen för att slippa...)